tisdag 23 februari 2010

Niho

En kvinna i vita tyger som täckte hela kroppen bortsett från en liten springa för ögonen satt & lutade sig över den rykande koppen med te som stod framför henne på det lilla runda bordet. Hon suckade tyst & lutade sig mot stolens smala ryggstöd. Hon lyfte lite på den vita slöjas som dolde hennes mun & förde koppen till munnen. Det beska teet gick lätt ner i hennes tomma mage. Hon började snart rastlöst väga på stolen & hennes ögonlock blev allt tyngre. Men så plötsligt gläntade dörren till värdshuset & snart klev en ung kvinna på omkring 16 sommrar & en man som kunde vara några år äldre. Kvinnan slutade att väga på stolen & följde de nykomna med blicken.

Eron stirrade tvivlande på den vindpinade dörren som tillhörde Värdshus gula galten. Jag drog envist i hans skjortärm. "Det kanske inte är ett värdshus i första klass men det är det som är poängen! De bryr sig inte om vilka vi är så länge vi betalar för oss," Sa jag & mina argument värkade få önskad effekt på Eron. Han nickade nästan omärkbart & gick långsamt fram till dörren. Han kände försiktigt på handtaget innan han med en lätt knuff öppnade dörren. Jag pekade menande på penningpungen & han gav mig den utan att protestera. Jag bad om ett rum för två & beställde sedan två dagens vilket var en liten portion ärtsoppa med fläsk, ett litet grovt bröd & ett stort glas vatten. Vi fick en bricka med våra två portioner & gick sedan & satte oss vid ett bord nära den öppna brasan. Jag fick en skum känsla av att vara iakttagen & när jag sedan tittade efter upptäckte jag att det satt en kvinna täckt av vita skynken som följde dem med blicken. Eron följde min blick & jag skakade lätt av obehag. Vi åt snabbt upp vår mat utan att yttra ett ända ord. Vi lämnade tillbaka brickorna till värdshusvärden & gick sedan upp till vårat rum.

Jag spärrade förskräckt upp ögonen & skakade generat på huvudet. Mitt i det illa tilltygade rummet stod det en dubbelsäng. "Jag går ner & ser efter om vi kan få ett annat rum!" Sa jag snabbt & skyndade ner för trappan som knarrade ljudligt. "Förlåt mig men det måste ha skett ett missförstånd, vi skulle vilja ha ett rum med två bäddar om det inte är för mycket besvär." Sa jag & lät så behärskad jag kunde. "Åh men lilla damen, om ni vill ha ett rum med två beddar så får ni ta in på ett annat värdshus," Sa den kraftiga värdshusvärden & log ett snett leende som blottade ett par gula tänder. Jag såg mig omkring & sjönk sedan ner på närmaste stol jag kunde se. Jag lade huvudet i händerna & lät sakta informationen sjunka in. Jag skulle sova i samma säng som Eron eller riskera Erons liv genom att ta in på ett annat värdshus. Valet var självklart men trotts det så kunde jag inte med att gå upp dit & berätta. En hand lades på min axel. Jag hade vid det här laget vant mig vid Erons hand på min axel. Jag ryckte till. Handen var inte kall! Jag drog mig undan från beröringen samtidigt som jag tittade upp. Det var kvinnan. De svarta mandelformade ögonen tittade vänligt ner på henne. "Hur är det fatt?" Rösten tillhörde någon i hennes egen ålder men samtidigt var den fylld av oändligt mycket visdom. "Vem är du?" Min röst hade lika gärna kunnat tillhört en mus. "Vi går upp till ert rum så kan vi talas vid ostört" Viskade kvinnan i mitt öra. Hon drog mig varligt upp på fötter & gick efter mig upp för den ner nötta trappan. Eron tittade förvånat upp när de klev över tröskeln. Han kom snabbt upp på fötter då han tidigare suttit på sängen. "Vad gör hon här?" Sa han & gav kvinnan en vaksam blick. Jag struntade i hans fråga & vände mig istället om till kvinnan som drog igen dörren efter dem. "Jag kan börja med att presentera mig, Mitt namn är Niho första ljus väktare." Jag öppnade munnen men blev avbruten då kvinnan lade sitt långa finger mot mina läppar. "Jag vet att ni har en massa frågor men tysta era hjärtan & lyssna till vad jag har att säga er," Sa Niho & hänvisade mig till sängen där hon ville att jag skulle sätta mig & snart gjorde Eron mig sällskap på den ojämna madrassen. Hon ställde sig framför oss båda. "Jag vet allt som jag bör veta för att hjälpa er. Min uppgift som ljusväktare är enkel, följa min gudinnas order, föra vidare hennes ord vidare & kämpa på hennes sida mot de som vill henne ont." Niho tystnade. "Jag vet redan allt om er så låt oss slippa formaliteterna. Ni vet nu allt ni behöver veta om mig & jag tänker inte svara på några som helst frågor så om ni har några, glöm dem!" Jag stirrade på Niho med gapande mun. "Vi ger oss av vid gryningen & då förväntar jag mig att ni är utvilade & klara att ge er iväg." Sa hon & vände sig mot dörren. Men så värkade hon komma på någonting & vände sig snabbt mot Eron. "Vi vill ju inte bli upptäckta," Viskade hon & log för sig själv. Hon plockade fram en lång hårnål i bergskristall med ovanligt vass spetts & pressade denna mot sitt pekfinger. Nålen gjorde utan svårigheter hål på skinnet. "Gapa!" Henne röst var hård & bestämd & med viss motvilja gapade Eron. Hon pressade sitt bleka finger mot Erons tunga & drog sedan åt sig det igen. "Svälj!" Eron stirrade på henne en lång stund innan ha svalde. "Vad gjorde du!?" Pep jag & tittade medlidsamt på Eron. "Inga frågor," & med de orden lämnade hon dem ensamma.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar