Klippt

Jag slog upp ögonen. En lätt beröring av gryningsljuset mot mina ögonlock hade väckt mig. Jag satte mig försiktigt upp & lät blicken svepa över rummet. Minnen från gårdagen återkom & jag vände snabbt blicken mot andra sidan av sängen. En stor bula under täcket avslöjade att Eron fortfarande sov. Men så skymtade jag en ljus kalufs & blev tvungen att kväva ett skrik. Min blick sökte efter något jag skulle kunna försvara mig med. Det ända jag kunde hitta var en tummad bibel. Jag stirrade länge på den innan jag kunde förmå sig att ta i den. Den gud som boken berättade om var en gud som skapat många krig. De kallade honom bara för gud & inte vid hans sanna namn. Jag gjorde den beskyddande cirkel som skulle skydda mig från den besatthet som den hemska tron kunde locka mig till. Sedan grep Jag tag om den slitna boken & vände mig om till främlingen som fortfarande låg & sov. Mitt grepp hårdnade & jag höjde boken för att sedan drämma den i huvudet på främlingen. En hand for upp till huvudet & personen stönade lågt. Jag stirrade på personen som vände sig om mot mig. Han liknade Eron men hans hår var linblont & inte svart & hans ögon djupblå & sprakande av liv. Hans mungipor drogs upp till ett leende. "Det var må jag säga ett annorlunda sätt att vakna på," Hans röst avslöjade honom. Det var Eron. Jag kände hur det började rycka i mungiporna & jag kunde inte låta bli att blinka en, nej två gånger. Jag kände hur jag började rodna & tittade skamset ner i täcket. Mitt korpsvarta hår föll som ett draperi framför mitt ansikte & det var jag tacksam för. En varm hand lyfte upp min haka. Värmen fick mig att haja till men jag sansade mig snabbt. Jag mötte hans roade blick & log slite skamset. "Jag trodde att det inte var du.." Mumlade jag & drog mina fingrar genom hans blonda hår. Han tittade nyfiket på mig innan han följde min blick & tittade på sitt hår. Han flämtade till & jag såg hur hans pupiller vidgades vilket de aldrig skulle ha gjort när han var en död. Tre snabba knackningar på dörren fick oss båda att vända oss om. Handtaget trycktes ner & dörren gläntade. Det gick inte att ta miste på vem det var. De vita tygerna fladdrade när Niho snabbt steg in i rummet & stängde dörren. "Jag hoppas ni är klara för om fem minuter ska vi vara ute på torget." Niho gav Eron en snabb blick innan hon på sitt ljudlösa vis försvann ut genom dörren. Min blick dröjde sig länge kvar vid den sneda dörren men tillslut vände jag mig om till Eron som redan var i förd med att göra sig i ordning. På en stol låg en grön tunn tunika & ett par bruna byxor & nedanför stolen stod ett par rejäla läder stövlar som nådde mig till knäna. På högen med de prydligt ihop vikta kläderna låg det en lapp. Jag gick tveksamt fram till stolen & snappade åt mig lappen. "De här kläderna är de du får ha så länge. Flickor i din ålder är inte vanliga på de vägar vi ska färdas & drar till sig onödig uppmärksamhet. Därför får du klä dig som pojke tills vidare." Jag stirrade misstroget på de snirkliga bokstäverna & lät Eron läsa över axeln på mig. Han ryckte bara på axlarna & vände sig om när jag tillslut bestämmer mig för att byt om. Jag måste erkänna att kläderna lyckades dölja mina kvinnliga drag ganska väl. Under kläd högen fann jag en sax. Jag skakade på huvudet & tittade på Eron för att få stöd. Han ryckte bara på axlarna & plockade åt sig saxen. Jag kunde inte med att titta men jag hörde hur saxen skar av mitt älskade hår. Det blev allt lättade & lättare & det gick alldeles för snabbt. Snart slutade Eron klippa & jag tog modet till mig & slog upp ögonen. Jag förde händerna till huvudet & drog dem genom håret som tog slut alldeles för snart. "Jag tycker det ser bra ut.." Säger Eron försiktigt men det känns ändå bättre att få höra de där orden. Jag nickar kort & ställer mig upp. Högen av hår som ligger på golvet får mig att må sämre & jag skyndar mig ut ur rummet med Eron i hasorna. Vi betalade för rummet & lämnade tillbaka nyckeln till värdshus värden. Han gjorde en grimas & grymtade lågt. Jag vände mig om till Eron & vi gick båda mot dörren. En hård vindpust slog emot oss & förde med sig doften av nybakt bröd & häst. "Ni är sena." Niho stod & lutade sig mot husknuten & jag med Eron i släptåg gick fram till henne. Hon lyfte upp sin hand som tidigare varit dåld för oss & avslöjade att hon hade en hatt med vida bretten & en väst. Jag förstod genast hennes avsikter & tog på mig västen & satte hatten på huvudet. "Nu skulle du faktiskt kunna tas för en pojke." Sa Niho nöjt & vände sig om. Jag gav Eron en snabb blick innan vi båda satte efter Niho. Niho visade mig & Eron vägen fram till ett gammalt stall. Den röda färgen hade börjat flagna. Vi gick in & möttes av doften av häst, halm & mögel. En vit häst gnäggade välkomnande & skrapade i marken med ena hoven. Niho gick ljudlöst fram till hästen & tog på vägen en näve havre ut en grov säck & gav till hästen. Det stod några andra hästar i stallet med. En kolsvart smäcker hingst med ljusgrå man, en haflinger med sagolikt lång man, en silvergrå islandshäst, & en vit tinker med svarta fläckar. "Berätta för mig vilken häst som tilltalar er," Sa Niho & strök den vita hästen över mulen. Jag gick från häst till häst & stannade till sist vid haflingern. Den mötte min blick & mitt hjärta smälte. Aldrig hade jag sett ett par så intelligenta ögon. Min hand sökte sig upp till hästens mule & vidare ner över halsen. Jag hörde en annan häst frusta & vände mig om. Eron stod vid den svarta hingsten som var den näst största hästen i stallet efter tinkern. "Hans namn är Forax," Sa Niho & vände sig sedan mot mig. "& hon heter Tirra." Lade hon till. "Tirra," viskade jag tyst för mig själv. "Vi har brottom..Ni hittar era hästars utrustning där nere," Sa Niho & vi skyndade oss med att sadla & sätta på hästarna tränsen innan vi gav oss av.